Hur livet blir
Är ju vad man gör det till, eller hur?!
Tider och stunder.
Från att ha gett hela sitt liv till dom som stått en närmast, till att försöka att hitta sig själv.
Utan dom.
Det är och känns konstigt.
Men förmodligen helt naturligt.
Det är så livet blir.
Vad man gör det till.
Konstigt.
Hur livet blir.
Kram!
Postat av: Ann-Louise
Kan tänka mig att det blir tomt när barnen flyttar ut. Tur att du har Alice! :) Hon verkar vara världens goaste hund! <3 <3 Och världens bästa vän!! :)
Mina barn är ju inte lika stora som dina men jag märker redan nu på min minsting som är 12 och äldsta som är 18 att de inte längre "behöver" mig på samma sätt. Kan ibland sakna tiden när de var mindre, samtidigt som man då önskade att de var lite mer självgående.... varje tid har sin tjusning...gäller bara för mig att ta vara på stunderna och försöka leva i nuet, vilket jag är dålig på tyvärr....men, men...det blir vad det blir ;) Kram!